Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står.
Väntande i tunnelbanedån.
Ja, dom, som skulle vara fredssymboler, skiter på
perongen.
Och jag förstår.
Jag skulle själv gjort samma sak, om jag kunde
flyga härifrån.
Lite Lars Winnerbäck sitter aldrig fel.
Jag vet inte varför jag skriver, för jag har inget att skriva.
Jag kan skicka en bild.
Statistik över hur många som läser den här bloggen.
Tydligen var det mest intressant när jag skrev om hur synd jag tyckte om folk som aldrig upptäckt Beatles underbarhet.
Tack.
Hejdå.
Bring on the groove
Trackback