Min blogg är tråkig.

Idag har vi inte haft någon vanlig lektion, men jag blev klar med allt och nu kan jag relaxa och floata downstream.
Fast jag känner mig feg. Jag är feg. Jag är världens fegaste, mesigaste och mest asociala människan någonsin.
Jag gör ingenting!
Jag sitter bara och drömmer hela dagarna. Det är det enda jag lever på.
Björn har etsats sig fast i mina tankar och på min näthinna. Han försvinner inte. Jag vill inte att han ska göra det heller.

Bara på ett sätt.

Fan.
Jag älskar honom.
Jag känner mig helt fucking hjälplös.
Jag vet inte hur jag ska göra.
Var.
När.
Varför.

Alla tåg är trasiga.

Fegis.