Inga ordentliga sömnrutiner, inga ordentliga matrutiner, jag bara läser och läser och försöker förstå så mycket som möjligt. Kunskap är ingenting jag försummar. Jag tar in ny kunskap varje dag, och jag lagrar allt jag kan. Men att bli tvingad till att lära mig saker fungerar inte. Jag skulle gärna läsa om Franska och Amerikanska Revolutionen, men då vill jag själv välja vad jag ska memorera och inte. Få komma ihåg det jag tycker är intressant. Inte lägga det på minnet för att sedan kunna skriva ner det på ett papper.
Jag är trött, less och helt borta. Jag kan inte prata och inte tänka ordentligt. Årtal och datum flyger runt i mitt huvud. Franska efternamn och platser. Imorgon kommer allt vara borta igen. Stressen tar kål på mig, vänder och vrider på mig. George, John, Paul och Ringo är mina räddare en än gång. De räddar mig undan snön, mörkret och huvudvärken som de gjort de senare fyra åren och kommer göra minst en livtid till.

Snart åker jag till Stockholm och får träffa min älskade, älskade Ida igen!