Måste till Hultsfred och se:

- Tallest man on earth
- Beach House
- Hoffmaestro
- Duck Sauce
- Beady Eye
- Peter Bjorn and John
och Bob Hund skulle vara kul också!

Måste dit i alla fall. Mest för de två första.

Just sayin'


Joan är så vacker och snäll och lugn och liten och bäst i hela världen!
Har min signerade biljett inramad vid sängen.

Hold on John, John hold on, it's gonna be alright

Förbereder mig för en vecka i projektarbetshelvetet.

When the summer comes along

Hejdå!
Nu drar jag till min kvinna och livs kärlek för att imorgon ta en liten roadtrip ned till Linköping och se en viss Joan Baez.
Jag ska gå till busstationen i regnet men jag bryr mig inte!

Adieu!

lezz

Bara jobbar och pluggar och är så less på att inte ha några pengar så jag säljer som ett as.
Aja fett drygt hatar att prioritetera, hatar att vara fattig, hatar att bo i norrland, älskar alla tanter som är snälla och trevliga och alla som köper saker av mig och hatar projektarbetet in i döden.
Ni ska få se filmen i alla fall snart! YEAH! Se fram emot den för den är totally awesome!
Detta inlägg har en anledning: att jag ska slippa skriva min projektarbetsrapport, så herrå bloggen puss puss!!!!!!!

Har de typ... tre senaste nätterna drömt att jag försovit mig.

Fråga:

Har Whoopie Goldberg ögonbryn som hon rakar bort eller är det medfött?

Pray that there's intelligent life somwhere up in space, 'cause there's bugger all down here on earth

Önskar jag kunde få pengar för min njure. Fast den lär vara förstörd av min saltkonsumtion...
Tänkte på detta Monty Pythonklipp nu.

Önskar att jag var med då Monty Python var nytt.

Önskar jag var med då mycket var nytt.
Då kunde jag uppfinna saker som mobiltelefonen och strumpbyxorna och bli jätterik så jag skulle slippa önska att någon ville ha min njure.

Organized love

Det finns mycket jag vill uppnå och leva i mitt liv och jag känner inte att det finns något som hindrar mig från att göra det.
Men sist Joan Baez var här i Sverige så jag inte hade råd att åka och se henne och jag har fortfarande inte förlåtit mig själv för det.
Nu är jag i samma situation igen. Hon spelar här fyra gånger och jag har inga pengar alls. Det gör otroligt ont i mig för Joan är en sån inspiration och jag ser upp till henne något så jävulskt och hon är verkligen en av de personer jag verkligen måste se och uppleva i verkligheten. Just nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Vill bara gråta.

PS

Hatar den nya youtubereklamen från Venus med nån jävla bloggare som ba "Hjälp mig att få tjejer att känna sig fina i vår".
Genom att raka benen: jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Hårlöst=roligt!

Utkast: April 10, 2011

Gick hem i regnet idag. En femtio minuters promenad för att spara in busspengar. Regnet har jag inga problem med, det får bara snön att försvinna snabbare och luften blir så frisk och det får asfalten (som äntligen är bar) att lukta gott, det är mest den stressade delen i mig som tycker att jag kunde använda tiden till att skriva psykologiuppgiften som ska vara inlämnad om några timmar.
John pratar i mina öron. Jag har en tendens att lyssna på tagningar med studioprat när jag är stressad. It soothes me som man säger. Tycker inte att det finns något bra översättning på soothes. Inte lugnar eller tröstar...
It soothes me.
(Det är för övrigt ett väldigt fint uttryck så jag tänker använda det)
Hur som helst, jag gick där medan George försöker lära John stämman till Think For Yourself och när det bara är några femtio meter kvar till porten ser jag två fåglar sitta på en gren i ett träd. Det var fint tyckte jag, att de satt där i regnet med varandra, så jag log lite, gick några meter till och tittade upp igen. På lyktstolpen framför mig satt ytterligare två fåglar, och två lyktstolpar bortom dem satt två till.
Det var konsigt tyckte jag, men fint. Hade det varit en film hade det varit något med ett brustet hjärta som gått i regnet med en sorglig indielåt i öronen och bara sett en massa par överallt medan *huvudpersonen* var helt ensam.
Men nu var det inte så. Jag tyckte bara att det var fint.
Och det är så klychigt att vara heartbroken i regnet. Regnet är lugnande. Det är väl fan jobbigare att vara ledsen i strålande sol när folk kommer förbi på cyklar och i solglasögon än i regnet då alla är lite nedstämda? Ska skriva en film då någon är glad i regnet och ledsen i solen.

Like a lizard on a window pane

Idag har jag fått jobb och känner en otrolig kärlek till både Beatles och Shakespeare samtidigt på något konstigt sätt. Har hopp för framtiden men ser inte fram emot de närmsta veckorna och stressen som infinner sig och får mig att vilja spy.


Har drömt om Paul de två senaste nätterna. Bland annat att vi skulle framföra en improshow inför min teaterlärare. Vi fick scenariot att vi skulle gifta oss, men vi fick inte göra som paret innan oss och låtsas kyssas i slutet. Jag stod och stirrade på Paul (som hade sin kropp från Shea Stadium men sitt nuvarande huvud) och jag kom inte så mycket längre för sen vaknade jag.
Hatar att mitt drömjag aldrig reagerar på ett bra sätt. Jag skulle ju få kyssa Paul men så vaknade jag, så skulle jag aldrig göra.
Hur arg kan man vara på sitt undermedvetna?
Kommer kanske undermedvetet straffa mig själv i natt för att jag var elak mot mitt undermedvetna nu...
Hoppas jag får drömma något fint.

Kronisk:

- Trötthet
- Hunger
- Sockersug
- Huvudvärk
- "kommer snart att bli sjuk"-känsla
- Vilja att konsumera
Stress Stress Stress

Bevis på hur pank/desperat jag är

Imorgon har jag en arbetsintervju. På Online. Som telefonförsäljare.
Trodde aldrig att jag skulle sjunka så lågt meeeeen vad gör man inte för lite pengar? Är så satan jävla trött på att aldrig ha pengar att göra någonting och att bo i norrland för allt är så långt borta och det gör allting så jävla mycket dyrare.
Nästa steg: sälja organ (mina egna alltså, om ingen har en njure att skänka?)

HATAR ALLT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Motivation: 0
Ork: 0
Kronor på kontot: 9
Saker att göra: 83459850934859034
Dagar till studenten: 71

FUCK YEAH

Graveyard var fucking fantastic, som väntat!

Sedan är deras facebookuppdateringar minst lika bra som de är själva:


Och så var det Håkan igår också.
Han är ju alltid helt jävla magisk vad han än gör.


Han fyllde ju år också, så publiken sjöng och sen brast hans band ut i Ja må han leva mitt i Känn ingen sorg för mig Göteborg.
Det var fint.

Idag har jag världens fetaste blåmärken på höfterna efter att ha tryckts mot staketet på båda konserterna, en sönderskriken hals och helvete vilka adrenalinfyllda två dagar detta har varit!

Insåg hur länge sedan det var jag var på en konsert, och varför jag älskar det.

Idag regnar det, så snart (höhö) är snön borta.
Och nästa konsert?



FUCK YEAH!

RSS 2.0